Alla artiklar i serien:
- Nya hållbarhetskrav väntar runt hörnet
- Finansinspektionen: ”En utmaning”
- Thun gör sig redo för nya krav
- Berg Propulsion ska rapportera nästa år
- Scanlog påverkas indirekt
Den 1 juli 2024 infördes EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) i svensk lagstiftning. Företag som omfattas av direktivet ska på ett mer uppstyrt sätt redovisa sitt arbete inom grön, social och finansiell hållbarhet, och det ställs tydligare krav på vad en hållbarhetsredovisning ska innehålla.
Gertrud Widenmeyer är seniorkonsult på Gullers Grupp och arbetar med rådgivning kring CSRD. Bland kunderna finns rederier och leverantörer inom sjöfarten. För vissa kan den nya lagstiftningen bli ännu ett krav i en redan späckad vardag.
– Det finns många företagsledare därute som känner ”jag har redan fullt upp, ska det här komma också?” säger Gertrud Widenmeyer.
Lagstiftningen är komplex och det krävs energi för att komma igång. Men Gertrud Widenmeyer ser en förändring i takt med att allt fler börjar nosa på området.
– Fler och fler ser detta som en möjlighet. För det är det verkligen! Så fort man har kommit igenom det första skalet ser man att detta är ett sätt att få fler affärer.
Första steget är att förstå CSRD och sätta upp rutiner för företaget. Nästa steg är enligt Gertrud Widenmeyer att företaget börjar använda informationen i sin kommunikation för att nå ut med förbättringar som görs.
”När man måste visa sina kort kan andra syna dem”
Skandinaviska företag går före
Med det nya direktivet måste företag som omfattas mäta och rapportera sitt hållbarhetsarbete. Vad som ska mätas, och hur, regleras i lagstiftning. Så här i början finns utrymme för tolkningar.
– Företagen vi jobbar med ligger i framkant och sätter standarden. De visar att ”så här kan man göra, det här tycker vi är viktigt i vår bransch”. Det är jättehäftigt att få arbeta med aktörer inom sjöfarten som vågar gå före, säger Gertrud Widenmeyer.
Skandinaviska företag är generellt bra på hållbarhetsfrågor, menar hon.
– Därför finns en förväntan på att skandinaviska företag ska ta lite lead i CSRD. Vår övertygelse är att CSRD gör verkligt hållbara företag mer intressanta och attraktiva för kunder och investerare.
Utgår från olika hållbarhetsfaktorer
En viktig del i arbetet är att göra en dubbel väsentlighetsanalys, en genomlysning av hur ens verksamhet påverkar olika hållbarhetsfaktorer som listas i direktivet och hur bolaget självt påverkas. Allt ifrån hur mycket avfall företaget släpper ut i naturen till om man betalar vettiga löner till sina anställda. Varje företag väljer sina viktigaste områden och skattar sedan varje ämne.
– Säg att isen smälter. Vi kan inte påverka det speciellt mycket, men vår affär påverkas jättemycket. Såhär indexerar man alla ämnen. För ett rederi är det förstås helt andra saker än för ett klädföretag.
Hela företaget bör involveras i hållbarhetsarbetet. Man måste också kolla med omvärlden om den egna bilden stämmer med hur andra uppfattar företaget.
– Investerare eller kunder kanske säger ”det där är viktigt men det finns annat ni borde titta mer på”. Det är smart att checka av om ens egen bild stämmer.
Företag upptäcker missar
Ibland upptäcker företag att de fokuserar på fel saker.
– När man börjar mäta fångar man upp vad medarbetare och andra tycker. Det kan vara sådant man borde satsa mer på och saker man borde jobba mindre med. Vi kanske ställer höga krav på en viss underleverantör, men missar annat som egentligen är större.
Även för rekrytering kan det nya direktivet spela roll. Undersökningar visar att hållbarhet värderas allt högre när människor väljer arbetsgivare.
Man tittar också på var i värdekedjan bolaget påverkar mest. För rederier kan värdekedjans sista steg vara skrotning av fartyg.
Hur stort ansvar har jag om jag säljer ett fartyg, och nästa ägare skrotar på ett icke-hållbart sätt?
– Enligt CSRD är det precis detta du ska sätta ljuset på. Det finns ännu inget facit, men helt klart har du ett ansvar, och det är detta du ska presentera. Vad mäter vårt företag, ska vi ha någon ytterligare kontroll och i så fall på vad? Vi kan till exempel redan när vi beställer fartyg välja eller undvika vissa ämnen eftersom vi har begränsad kontroll på vad som händer med fartygen efter att vi sålt dem, säger Gertrud Widenmeyer.
Poängen med CSRD är att vara transparent och visa hur hållbart företaget är i hela värdekedjan.
– Sedan får andra avgöra om de håller med: ”Det här företaget har koll på läget, dem vill jag investera i” eller ”de har missat viktiga delar och är inte seriösa”. När man måste visa sina kort kan andra syna dem.
Ett sätt att tjäna pengar
Gertrud Widenmeyers ingång är att företag kan tjäna pengar på CSRD om det används rätt.
– Det här blir ett sätt för företag att identifiera möjligheter till tillväxt i den hållbara omställningen. Det kan låta krasst men jag tycker det är väldigt fint när svenska företag äntligen kan få utväxling för det fina hållbarhetsarbete som görs, säger hon och fortsätter:
– Många bolag saknar hållbarhetspolicy eller mätbara KPI:er. Då är CSRD ett utmärkt tillfälle att skaffa det.
När direktivet är nytt finns det möjlighet att vara proaktiv, menar Gertrud Widenmeyer. Den som jobbar upp rutiner och mätpunkter redan nu kan få stor utväxling av sitt arbete.
– Nu finns tid för företag att sätta upp system och i lugn och ro identifiera vad man ska fokusera på och inte. Till slut måste alla göra detta och då blir det antingen en kostnad eller en affärsutvecklingsmöjlighet.
Läs också: Finansinspektionen: ”En utmaning”
Underleverantörer påverkas också
Även underleverantörer som inte behöver rapportera enligt CSRD kan påverkas indirekt. Direktivet innebär att hållbarhet och transparens blir viktigare genom hela leverantörskedjan. Om dina kunder omfattas av CSRD behöver de rapportera om sin värdekedja – där du ingår. Du kan behöva samla in och lämna information om din verksamhet, när dina kunder börjar kräva att deras leverantörer delar med sig av sin hållbarhetsdata.
– Om du förbereder dig för CSRD-krav redan nu kan du få en konkurrensfördel, eftersom företag som har ordning på sina processer och sin hållbarhetsdata kan bli mer attraktiva som leverantörer.
Cigaretter bra exempel
För ett tag sedan meddelade butikskedjorna Press-byrån och SevenEleven att de skulle fasa ut försäljningen av cigaretter och på sikt införa totalt försäljningsstopp, med argumentet att det är dåligt för alla. ”Vi vill verka för att produkterna försvinner från marknaden” skrev kedjorna i sin kommunikation kring beslutet.
– Det här kan ses som ett tydligt exempel på affärsutveckling utifrån hållbarhetshänsyn. Man har identifierat en produkt i sortimentet som inte är bra ur ett hållbarhetsperspektiv idag, och som inte kommer att vara positiv ur ett finansiellt perspektiv imorgon. I den externa kommunikationen trycker man på att man tar hänsyn både till kunderna och omvärlden. Här har man lyckats slå ihop gröna, sociala och ekonomiska hållbarhetsfaktorer och det resulterar i varumärkesstärkande kommunikation, säger Gertrud Widenmeyer.
Nytt nätverk ska hjälpas åt
Branschorganisationen Svensk Sjöfart startade nyligen ett ESG-nätverk för att främja samarbete och kunskapsdelning kring hållbarhetsredovisning, som växer sig allt mer komplex till följd av EU-regleringar som CSRD och andra. Environmental, Social and Corporate Governance (ESG) är enligt branschorganisationen avgörande för att företag ska visa sitt engagemang för hållbara och ansvarsfulla affärsmetoder och leva upp till kundernas förväntningar.
Camilla Åberg Linder är ansvarig för näringspolitiska frågor på Svensk Sjöfart och sekreterare i ESG-nätverket. Hon är övertygad om att Svensk Sjöfarts medlemmar har mycket att lära av varandra.
– I dessa tider med otroligt mycket ny lagstiftning från EU på hållbarhetsområdet behövs det vägledning och kunskapsutbyte, säger hon.
Svensk Sjöfarts ESG-nätverk syftar till att underlätta samarbete genom att tillhandahålla en plattform för best practices och säkerställa en konsekvent tolkning av regelverk, förbättra lärandet genom kunskapsutbyte och skapa affärsnytta.
Fakta: Hållbarhetsarbetet styrs upp
- Vad? Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) är EU:s nya lagstiftning om icke-finansiell hållbarhetsrapportering. Syftet är att företag ska rapportera effekten av sina sociala och miljömässiga aktiviteter. I arbetet ingår bland annat att identifiera vilka hållbarhetsfrågor som påverkar företagets verksamhet. I Sverige infördes direktivet den 1 juli 2024.
- Varför? EU:s tidigare krav har ansetts vara vaga och otydliga och därför tog EU-kommissionen fram en tydligare och striktare lagstiftning. Målet är ökad transparens, att underlätta för bolag att rapportera på ett bra sätt och att skapa större möjlighet för kunder och investerare att jämföra olika bolag. Direktivet är en del i EU:s så kallade gröna giv.
- Vem? CSRD omfattar företag och organisationer i en viss storlek, med ett visst antal anställda och en viss omsättning. Börsnoterade bolag med brutet räkenskapsår ska rapportera enligt CSRD i hållbarhetsredovisningen för 2025. Sedan kommer direktivet successivt att börja gälla fler och fler bolag, vissa från 2026 och andra från 2027 eller 2028.