Varje år publicerar vi på DNV vår rapport ”Maritime Forecast” som lite lekfullt kan översättas till ”På spaning efter sjöfartens framtid” med en blinkning till Proust och madeleinekakor. Vad säger då vår senaste spaning, 2024 års rapport, om framtiden?

DNV Maritime Forecast 2024 är en av delarna i DNVs forsknings och utvecklingsarbete relaterat till dekarboniseringen av sjöfarten som omfattar bland annat rapporten Energy Transition Outlook, webplattformen Alternative Fuel Insight och specialrapporter kring biobränslen och CO2 fångst till exempel. Dessa publikationer möjliggörs av att vi på DNV varje år allokerar 5% av omsättningen till forskning och utveckling.

Så vad säger då vår spaning om sjöfartens framtid relaterat till energiomställningen i år. Det första som är nytt är att nya regelverk implementeras som kommer medföra kostnader för utsläpp. I EU är 2024 det första året som fartyg omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS). FuelEU Maritime kommer snart att införa regelverk vilket i praktiken tvingar fram användning av bränslen med låga växthusgasutsläpp med hänsyn tagen till hela värdekedjan. Globalt arbetar IMO med att implementera strategier kring reglering av växthusgasutsläpp som ska träda i kraft i mitten av 2027.

Trenden med fartygsbeställningar som kan hantera flera bränsletyper håller i sig, men det finns stora variationer mellan olika segment. Hälften av fartygen i existerande orderbok byggs för att kunna använda alternativa bränslen, vilket är ungefär samma andel som föregående år.

Antalet fartyg som kan köras på LNG fortsätter att öka och beställningarna omfattar många fartyg med metanol- och LPG-kapacitet. Cirka tusen fartyg i drift använder batterier eller ett hybridkraftsystem för framdrivning, och  ytterligare nästan 500 fartyg är beställda. Dessutom ser vi de första beställningarna av ammoniakdrivna fartyg, trots den låga mognaden för ammoniak teknik.

Som vi även visade på i förra årets rapport ser priset för alternativa bränslen ut att vara högt, och tillgängligheten är och förblir en utmaning under en överskådlig framtid. Sjöfarten bör därför angripa energiförlusterna, det enklaste sättet att minska utsläppen. Endast ungefär hälften av bränsleenergin omvandlas till axelkraft, och endast en tredjedel producerar framdrivningskraft. Det finns en rad tekniker som kan bidra till att minska dessa förluster och DNVs uppmaning är att uttömma möjligheterna för energieffektivisering i första hand, och därefter se på alternativa bränslen.

Om vi kunde minska energiförbrukningen med 16 % skulle världsflottan spara över 40 miljoner ton bränsle och 120 miljoner ton CO2-utsläpp per år. Detta skulle motsvara att de 55 000 minsta fartygen eller de 2 500 största fartygen drivs med koldioxidneutralt bränsle.

Vidare ser vi att avskiljning av koldioxid ombord har potential att vara ett kostnadseffektivt sätt att minska koldioxidutsläpp. För att denna lösning ska få stor genomslagskraft måste CO2 värdekedjan utvecklas, med fartygsspecifik infrastruktur byggd och regler på plats. Precis som för alternativa bränslen har vi byggt upp en databas över befintliga och planerade koldioxidlagringsprojekt vilket uppskattas till mellan 47 – 67 millioner ton lagringskapacitet per år vid 2030. En analys av potentiellt uppfångad CO2 från sjöfarten visar samtidigt på en uppsamling mellan 4 till 76 miljoner ton CO2 2030 beroende på genomslag av tekniken. Sjöfarten kan således behöva en betydande del av lagringskapaciteten för att nå dekarboniseringsmålen.

Som vanligt skall våra spaningar kring framtiden för sjöfartens energiomställning ses som en inlaga i debatten om hur energiomställningen i sjöfarten skulle kunna se ut. En slutgiltig uppmaning till alla aktörer i industrin; redare, utrustningstillverkare, operatörer, lastägare är att inhämta information från olika källor och analysera hur omställningen kommer påverka er verksamhet, och utifrån detta etablera en strategi för att möta utmaningarna och möjligheter som detta medför.

I nästa blogginlägg skall vi dyka djupare in i scenarion kring alternative bränslen!