På varvsudden i Landskrona är det full fart. I torrdockan från 1920 står Donsötanks Solero och vid utrustningskajen intill ligger ett av Furetanks fartyg.
Oresund Drydocks har en torrdocka och en flytdocka. Torrdockan har förlängts i omgångar. Senast gjordes ett jack i främre dockväggen för att kunna ta in fartyg som är 202 meter inklusive bulb.
Många färjor och ropax
Dockningarna sker utspritt över året, men med något färre sommartid.
– Vi har många kunder inom färjor och ropax. De har högsäsong på sommaren och vill inte docka då, säger Anders Vidhav, marknadschef på Oresund Drydocks.
Under julhelgerna är det hårt tryck.
– När vädret ställer till det kan det bli riktigt jobbigt, men vi brukar lösa det. Målet är alltid att båten ska levereras i tid.

Beläggningsgraden för varvet är idag enligt Anders Vidhav över 90 procent.
– Vi är näst intill fullbokade och behöver en docka till om vi ska fortsätta växa som vi gjort de senaste åren, säger han.
Muddring och större docka
Det har i flera år funnits planer på att farleden in till Landskrona ska muddras för större fartyg. Kopplat till det vill varvet investera i en större docka.
– Inget är beslutat men det pågår en dialog och vi hoppas förstås att farleden ska förbättras. Allt hänger samman, utan muddring är det ingen idé för oss att investera i en större docka.
Roro- och ropaxfartygen på Östersjön blir allt större. Tonnaget som nu beställs är mellan 230 och 240 meter.
– Vår docka har varit anpassad efter fartygen som seglat fram till nu, men det nya tonnaget kommer inte in här. För vår överlevnad är det viktigt att kunna växa med våra kunder, säger Anders Vidhav.
Han betonar att det finns ytterligare en aspekt att ta hänsyn till. Inget varv i Sverige kan ta fartyg av den storleken.
– Fartyg som ingår i landets beredskap bör kunna dockas inom landets gränser.

Stöttar lokala firmor
Ihop med åtta samarbetspartners marknadsför sig Oresund Drydocks som Landskrona maritime center. Dessutom jobbar man med andra, helst lokala, firmor.
– Vi tycker det är viktigt att bygga kompetens i Landskrona med omnejd, och vi vill erbjuda våra kunder mer än en docka. Att vara off-hire är en stor kostnad och därför vill redare kunna göra alla jobb när de väl kommer hit, säger Anders Vidhav.
Svårt hitta personal
Bland varvets återkommande kunder finns flera svenska och åländska rederier. Stödet från nyckelkunderna är viktigt.
– Annars försvinner kompetensen och den är svår att återskapa. I Danmark är de duktiga på att stötta sina varv och lokala firmor. De har också ett lärlingssystem som Sverige kan lära av, säger Anders Vidhav och tillägger att det är en ständig utmaning att hitta kompetent personal. Man söker konstant allt ifrån mekaniker och förmän till projektledare och estimatorer.
Vid en av varvets kajer ligger vägfärjan Tellus förtöjd. Trafikverket har ett ramavtal med varvet men dockningarna upphandlas var för sig per tillfälle.
Kustbevakningen är en annan återkommande kund. Myndigheten har långtidsavtal med Oresund Drydocks vilket enligt Anders Vidhav är positivt eftersom det ger stabilitet och långsiktighet.
– Annars är det ofta tvära kast för ett reparationsvarv, och det är förstås en stor utmaning att planera in resurser för att möta det, säger han.
Gillar ny teknik
Oresund Drydocks deltar ofta och gärna i projekt som involverar ny teknik.
– Vi jobbar alltid med utveckling. Vi var med och gjorde första konverteringen från dieseldrift till dual fuel. Och när dåvarande Forsea bestämde sig för att konvertera till batteridrift så gjordes det här.
Nu har varvet projekt kring hybridisering och alternativa bränslen på gång. De har också upplåtit plats på varvsudden för Oceanbirds utveckling av vindsegel.
Nyligen flyttade Saab Kockums in i lokaler på varvsområdet. Hos Oresund Drydocks finns tankar på någon form av samarbete i framtiden.
– Det är bara funderingar ännu. Men de har jobbat mycket mot den marina sektorn och vi har stort kunnande när det gäller att docka fartyg. Slår man ihop de kunskaperna skulle man kunna nå ut till nya kunder, säger Anders Vidhav.
Fakta: Oresund Drydocks
- Vad: Reparationsvarv i Landskrona.
- Antal anställda: Cirka 90. Med underleverantörer och externa firmor arbetar här ibland uppåt 300–400.
- Kapacitet: En torrdocka med maxlängd 202 m och en flytdocka för max 165 m. På varvsområdet finns flera verkstäder, både varvets egna och andra företags.
- Historia: Grundat 1915 som Öresundsvarvet. Hade som mest 3 500 anställda (1975).