V i lever i en föränderlig omvärld där politiska prioriteringar växlar och nya regelverk både tillkommer och ändras. Ju mer osäkerhet som råder, desto större blir behovet av att skapa förståelse för vilka omständigheter som man påverkas av. Genom att kreditgivare förutom de finansiella aspekterna också integrerar hållbarhetsaspekter vid kreditbeslut reduceras kreditrisken. Det skapar också mer välgrundade kredit-beslut, vilket bidrar till en mer hållbar utveckling.  

Oavsett vilken verksamhet man bedriver har det blivit allt viktigare att förstå hur hållbarhetsaspekter, det vill säga miljörelaterade, sociala och styrningsrelaterade faktorer (ESG), påverkar ens verksamhet (och omvänt). Begreppet hållbarhet tenderar dock att ha blivit ett buzzword som är lätt att uttrycka men svårt att definiera. Trots att det ofta pratas om hållbarhet i sammanhang som rör miljö så omfattas också både samhälle och ekonomi i definitionen. Man behöver också beakta vilket sammanhang och kontext som råder. Ur ett finansiellt perspektiv kan den övergripande definitionen av hållbarhet beskrivas som förmågan att behålla ekonomisk stabilitet, sin marknadsexistens, och tillväxt på lång sikt, alltså sin överlevnad. 

Kreditrisk är den främsta risken för en långivare och innebär risken att en låntagare inte kan återbetala sitt lån och att värdet på den tillgång som ställts som säkerhet inte täcker skulden med påföljden att det uppstår en kreditförlust. Inom kreditrisk finns hållbarhetsrisker. Dessa påverkar ett företags kassaflöde och finansiella stabilitet vilket har inverkan på kredit-risken. Ett exempel på hållbarhetsrisk är om ett företag inte lyckas anpassa sig till nya miljöstandarder vilket kan leda till uteblivna intäkter, men även ökade operationella kostnader eller rättsliga åtgärder. Det kan också få som följd att den investering man gjort och som ställts som säkerhet för krediten tappar sitt värde och i värsta fall blir obrukbar, så kallad stranded asset. Omvänt kan ett prioriterat hållbarhetsarbete innebära ökad konkurrenskraft, vilket reducerar kreditrisken. 

Att åstadkomma ett integrerat hållbarhetsarbete innebär att ”göra saker rätt och att göra rätt saker”. Det är dock betydligt lättare sagt än gjort. Att göra saker rätt innebär att man efterlever regelverk, men det garanterar inte att miljömässiga och sociala förbättringar sker. Eftersom det saknas mätvärden för vissa hållbarhetsaspekter, till exempel socialt ansvar och långsiktig miljöpåverkan finns det också risk att så kallad ”greenwashing” uppstår, alltså när hållbarhetsinitiativ framhävs utan att man gör några faktiska förändringar. 

Hållbarhet handlar om att upprätthålla långsiktig balans och resursanvändning och bygga upp robusta och långsiktiga affärsmodeller som fokuserar på stabilitet och utveckling. Ett prioriterat hållbarhetsarbete med en konkret och integrerad hållbarhetsstrategi påvisar både på ansvarstagande och beredskap för att hantera risker och anpassa sig till nya förutsättningar – allt detta är riskreducerande. 

Anna Danesjö Jarestam är Sjöfartstidningens nya kolumnist med fokus på finansieringsfrågor. Till vardags arbetar hon som kundansvarig på Svenska Skeppshypotek