Pia Berglund från Svensk Sjöfart är trött på att år efter år som moderator inleda sjöfartsseminarier med att antalet svenskflaggade fartyg är rekordlågt. Tyvärr stämmer detta även i år när antalet fartyg är nere på 92. Men nu hoppas branchen att det ska vända – och därför heter Blå Tillväxts seminarium i år ”Botten är nådd”.
Edward Riedl, ordförande för riksdagens finansutskott, lyfte i sitt inledningstal att pandemi och Rysslands krig i Ukraina har gjort att politikerna har fått upp ögonen för sjöfartens och transporternas betydelse.
– Vi har sett att priserna påverkas när det blir brott i leveranskedjorna. Från tanken att man kan ha lager just in time har vi nu lärt oss att det här kan störas ut, sa Edward Riedl.
Han sa också att politikerna nu tittar på åtgärder för att långsiktigt ha en svenskflaggad flotta.
– Vi behöver bygga redundans i samhället och då är transporter en avgörande viktig del, sa han.
Dansk tonnageskatt istället för svensk
Rederier från tre olika segment berättade från scenen om sina utmaningar och önskemål för att verksamheten ska kunna växa. Håkan Johansson, vd för Gotlandsbolaget, har haft en bra vecka hittills. I måndags meddelade Trafikverket att Gotlandsbolagets anbud vunnit upphandlingen om att fortsatt driva trafiken till och från Gotland under perioden 2027–2035.
För att kunna delta i upphandlingen på ett konkurrenskraftigt sätt har Gotlandsbolaget valt att i sitt anbud flytta ekonomisk och strategisk ledning till Köpenhamn i Danmark, och därmed kunna ingå i det danska tonnageskattesystemet. Fartygen ska dock fortsatt ha svensk flagg och svenska kollektivavtal.
– Med de skillnader som finns i framför allt tonnageskatten såg vi att det var omöjligt för oss att konkurrera i upphandlingen annars, sa Håkan Johansson.
Behöver besked snabbt
Utredningen Vågade skatter som lämnades in i januari bereds just nu av regeringen. I utredningen finns förslag på att både avskaffa stämpelskatten och göra förändringar i det svenska tonnageskattesystemet.
– Vi vet att det finns intentioner att göra förändringar i den svenska tonnageskatten. Om det sker så kommer vi inte att flytta, utan då blir vi kvar på Gotland, sa Håkan Johansson.
Han önskar besked om en eventuell förändrad svensk tonnageskatt hyfsat snart.
– Det nya avtalet börjar gälla 2027 och det innebär att en ny tonnageskatt måste vara på plats 2026, annars måste vi gå vidare med upplägget i vår upphandling, sa han.
Kunderna styr vart fartygen går
Annika Kristensson är vice vd för Donsörederiet Terntank vars fartyg idag har dansk flagg och ingår i det danska tonnageskattesystemet. Fartygen anlöper svensk hamn 1-2 gånger i veckan.
– Vi styr inte över var våra fartyg går utan det gör våra kunder. För oss är det otroligt viktigt att det inte finns för stora begränsningar på hur mycket man får vara i svenska hamnar, säger Annika Kristensson om rederiets möjligheter att gå in i dagens svenska tonnageskattesystem.
Erik Almkvist från Viking Supply Ships representerar segmentet specialfartyg. Viking Supply Ships har fram till nu haft hand om drift och bemanning för de svenska statsisbrytarna (avtalet går ut nästa vecka då Sjöfartsverket tar över). Utöver det hanterar man idag sex ankarhanteringsfartyg under dansk och norsk flagg. Framöver vill Viking Supply Ships utveckla koncept för nya kombinationsfartyg. Gärna under svensk flagg.
– Det hade väl varit skräp om inte Sverige kunde ställa upp med svenskt tonnage för att till exempel serva svenska vindkraftparker, sa Erik Almkvist.
Har mycket att erbjuda
Vad kan svenska rederier erbjuda Sverige och politikerna, undrade moderator Pia Berglund. Ganska mycket, menar de själva. Gotlandsbolaget är enligt Håkan Johansson inte bara ett rederi som flyttar saker från A till B utan en engagerad samhällsaktör som arbetar för att skapa fler arbetstillfällen på Gotland genom fler resenärer och fler hotellnätter.
– Vi satsar på att utveckla samhället där vi verkar, och då är det förstås ganska viktigt var man har sin ekonomiska och strategiska ledning, säger Håkan Johansson.
Terntank och andra svenska tankrederier kan enligt Annika Kristensson erbjuda världens modernaste och miljövänligaste fartyg längs Sveriges kuster. Och Viking Supply Ships kan erbjuda nytt specialtonnage med svensk flagg som kan vara en resurs för totalförsvaret.
Hoppas på kommande budget
Fyra politiker deltog också i seminariet: Ulrika Heie (C) och Magnus Oscarsson (KD) från trafikutskottet samt Erik We (SD) och Peder Björk (S) från skatteutskottet.
Enligt Peder Björk har det historiskt pratats alldeles för lite om vad sjöfarten kan erbjuda Sverige. Att det nu finns en bred politisk enighet är bra, men det måste bli verkstad, påpekade han.
Eric Westroth nämnde förslagen i utredningen Vågade skatter om slopad stämpelskatt och förändrad tonnageskatt. Enligt honom har förslagen förhållandevis låg offentligfinansiell effekt.
– Jag förutsätter att dessa förslag är en del i budgetförhandlingarna som pågår. Sjöfarten har länge varit styvmoderligt behandlad. Nu ser vi att vi inte rår över den sjöfart vi behöver. Branschen sitter på trumfkortet och jag skulle bli förvånad och besviken om inte mycket av sjöfartens önskemål finns med i den kommande budgeten, sa Eric Westroth.
Skämmigt för Sverige som sjöfartsnation
Magnus Oscarsson lyfte beredskapsfrågan och vikten av svenskflaggade fartyg i det perspektivet.
– Nu är vi på gång och det tycker jag är en viktig signal till branschen. Att det finns enighet mellan partierna är också bra, för det borde betyda att det inte blir något muckelimang i riksdagen, sa Magnus Oscarsson.
Enligt Ulrika Heie är det utan tvekan det omvärldspolitiska läget som har gjort att sjöfartsfrågorna fått fart.
– Vi har pratat om dansk och norsk flagg här idag. Det är lite skämmigt att vi är där som svensk sjöfartsnation, att de andra nordiska länderna har bättre möjlighet att härbärgera de här frågorna, sa Ulrika Heie.
Helhetsbilden är viktig
Peder Björk betonade att det är viktigt att se till helhetsbilden när det gäller sjöfart och transporter, eftersom det är en viktig näringspolitisk fråga för hela Sverige. I den helhetsbilden ingår även frågor om utbildning, kompetensförsörjning och annat.
– Det blir inte automatiskt svensk flagg för att vi förändrar tonnageskatten. Även om vi gör förändringar – vilket jag hoppas att regeringen vågar göra – låt oss inte stanna där utan också titta på helheten, sa Peder Björk.