Den tekniska utvecklingen när det gäller autonoma fartyg har tagit stora kliv framåt de senaste åren. Autonoma och fjärrstyrda fartyg testas redan i vissa havsområden, och nu jobbar den internationella sjöfartsorganisationen IMO intensivt med att få ett regelverk på plats för att möta upp utvecklingen. Inom kort kan en första icke bindande kod finnas på plats.

Redan 2018 inleddes arbetet med att ta fram den så kallade MASS code som ska skapa globala riktlinjer att förhålla sig till. MASS står för Maritime Autonomous Surface Ships. Utgångspunkten för den nya koden är att autonoma ytfartyg ska kunna samexistera utan problem med den befintliga fartygstrafiken.

Jobbat sedan 2018

Arbetet med den nya koden leds av svensken Henrik Tunfors som till vardags arbetar som internationell samordnare på Transportstyrelsen. Han beskriver det som ett lite speciellt uppdrag då det fortfarande inte är helt klart vad man ska reglera då den tekniska utvecklingen hela tiden gör nya framsteg.

– Vi började 2018 med en regelgenomgång där det handlade om att se var bristerna, utmaningarna och de hårda hindren finns. Med den analysen som grund beslutade vi sedan vilken väg vi skulle gå. Vi insåg ganska snabbt att vi behövde etablera ett nytt regelverk.

Små fartyg redan i drift

När det gäller mindre fartyg och applikationer går utvecklingen snabbt framåt. För större oceangående fartyg är det en längre väg att gå innan autonom teknik på allvar slår igenom, säger Henrik Tunfors.

– Det finns mycket som behöver lösas innan exempelvis Maersk släpper iväg sina stora containerfartyg på autonom väg. Men vi måste ju skapa ett regelverk för att omhänderta också den situationen. En viktig fråga handlar bland annat om att lösa uppkoppling ombord och se till att skydda fartyget mot cyberhot.

Behöver få med industrin

Enligt Henrik Tunfors finns det ett stort intresse i branschen att testa den nya koden. Kommittén har tagit fram guider och flera tester har varit framgångsrika. En utmaning är dock bristen på data.

– När vi gör riskanalys så är man ju vana att ha jättemycket data. Här har vi väldigt lite kvantitativa data relevant för den här typen av fartyg och system. Det är en stor utmaning att vi inte har hela kunskapen, men samtidigt händer det jättemycket. Vi behöver industrin och akademin för att tillsammans bygga kunskapsbasen.

Begreppet självkörande eller autonoma skepp kan ofta leda tankarna till science fiction, och Henrik Tunfors vill inte att det ska bli en konflikt mellan teknikutvecklare och sjöpersonal. Ett autonomt skepp behöver inte heller innebära att det inte finns bemanning ombord.

– Det finns jättemånga fördelar med att exempelvis ha underhållspersonal ombord. Ett autonomt fartyg kan alltså ha personal ombord men den är kanske inte involverad i själva navigationen.

Den frivilliga koden ska kunna etableras under nästa år eller 2026 beroende på hur IMO:s möten ligger. Nästa steg är ett beslut om en bindande kod som alla inom industrin alltså kommer att behöva förhålla sig till. Ett sådant beslut kan träda i kraft tidigast 2028, men sannolikt dröjer det troligen snarare till 2032.

– Det viktigaste är att vi hamnar rätt, för när vi väl IMO antar någonting blir det ju en global tillämpning.