Alla artiklar i serien:

• Oceanbird prövar sina vingar
• ”Vi glider in i en ny fas”
• Terntanks vingsegel är på gång
• Fler exempel på fartyg med vindassistans

– Vi har alltid varit intresserade av att hitta lösningar för att reducera bränsleförbrukningen i våra fartyg, säger Terntanks vd Claes Möller. 

Det har gjorts genom att optimera designen på fartygens skrov och propeller och att titta på tekniska lösningar för att optimera bränsleförbrukningen på huvudmotorn. Sedan gjordes en djupdykning i fartygens operationsmönster för att se vilka tekniska lösningar som finns för att ytterligare minska bränsleförbrukningen, vilket lett till att man elektrifierat vissa delar genom att installera batteri och elektrifierat vissa operationer med landström.

– När vi än en gång gjorde en analys av vårt operationsmönster kunde vi se att om vi installerar segel så kan vi reducera bränsleförbrukningen ytterligare, säger Claes Möller. 

Valde suction sails

Rederiet gjorde tillsammans med Kongsberg, som designar Terntanks fartyg, en grundlig analys baserat på området där fartygen trafikerar, vilket är Östersjön och Nordsjön.

– Vi började med att titta på historiska vindar för detta område under de senaste 20 åren i vårt trafikmönster. Därefter provade vi teoretiskt med olika typer och segel. Utifrån den analysen valde vi det som kallas för Suction Sails (Ventofoils) som levereras av ett holländskt företag som heter Econowind, säger Claes Möller. 

Fläkt ökar lyftkraften

De fällbara seglen har en fläkt som drar in vinden och håller den längre på vingseglets yta. Vindens längre väg minskar trycket, vilket gör att lyftkraften ökar. Seglen är enligt leverantören effektiva i vindar upp till 17 m/s.

Andra typer av vingsegel (exempelvis Oceanbirds eller Bar Technologies) hade enligt Claes Möller blivit för breda för Terntanks fartyg. 

– Finessen med de här seglen är att fläktarna lurar seglet att tro att det är större än det är. Lyftkraften blir bättre än för ett stort vingsegel som är tre gånger så brett. Fläktarna tar lite kilowatt, men vi får ut mer energi än vi tillför, säger han.

Besparing på 8–20 procent

Terntank räknar med att seglen ska kunna ge en bränslebesparing på runt 10 procent vilket motsvarar ungefär 300 ton bränsle per år. I beräkningarna har man räknat bort den energi som fläktarna kräver. 

– När vi har tittat närmare på detta ser vi att vi skulle kunna spara allt mellan 8 och 20 procent beroende på hur man väljer att utnyttja vinden.

Enkelt beskrivet finns det tre valmöjligheter. Den första är att farten bibehålls och motorn reducerar sin belastning. Den andra är att motorn behåller sin belastning och vinden gör att fartygets framfart ökar och att fartyget kommer fram till destinationen tidigare. Det tredje alternativet är att man kör på en fast tidpunkt för att komma fram till destinationen, vilket innebär att fart och belastning på motorn kommer att variera under resans gång.

Testats i Holland

Projektet löper på och det första fartyget av fem kommer att levereras från varvet i Kina, med segel ombord, i mars 2025. Tester av seglen (Factory Acceptance Test) är gjorda på fabriken i Holland.

– Vi har varit där och godkänt konstruktion och funktion, och därefter har utrustningen skickats till varvet för installation, säger Claes Möller.

Besättningen får utbildning

Besättningens roll blir att optimera bränslebesparingen, förklarar Claes Möller. Detta kan göras genom små kursändringar för att kunna utnyttja vinden optimalt, och genom att se till att belastningen på motorn är så bra som möjligt. 

– Genom att besättningen håller sig uppdaterad om när kajer är lediga kan de ta beslut som gör att vind kan utnyttjas i större utsträckning, säger Claes Möller. 

Behöver besättningen särskild utbildning för att hantera seglen?

– Vi har redan haft en introduktionskurs för alla befäl både på däck och i maskin. Sedan kommer vi även att ha kurser ombord när vi är i drift.

Hur mycket behöver besättningen engagera sig i seglingen?

– Det finns ett autosail-system och varje segel är individuellt med en egen vindmätare och anpassar sig efter vindriktningen. Målet för oss är att vi inte ska göra något. I våra beräkningar har vi räknat med att köra de kurser vi gör idag. Sedan kan det alltid bli ännu bättre om man finjusterar. Systemet ger all information om vindriktning och vinklar och vi kommer att kunna lära oss utifrån det.